Paris katakomber är ursprungligen ett stenbrott som togs i bruk som gravplats första gången 1780. Anledningen till detta var att kyrkogårdarna inom Paris murar var överfulla, vilket resulterade i både stank och sjukdomar. Katakomberna har ända sedan de bildades väckt intresse för besökare och idag har de blivit museum. Jag besökte själv katakomberna i december 2002 och reflekterade då över hur dålig informationen var. Dessutom var störredelen av benen mögelangripna och det verkade inte vara inte någon större kontroll på om människor försökte plocka med sig ben ut..

AbstractThis study examines the conclusions made by Roland Paris in his case study of fourteen major post-war reconstruction efforts following the end of the Cold War, and applies them to the current reconstruction process in post-war Iraq. Paris found a common denominator of the fourteen cases ? a belief that a rapid liberalization process, turning war-torn states into liberal market democracies, would foster sustainable peace. Paris calls this belief ?Wilsonianism? after Woodrow Wilson, who was one of the first advocates of it.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

Uppsatsens syfte är att besvara vad som föranleder våldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och Rosengård 2005. Jämförelsen mellan Paris och Rosengård medför en följdfråga om det finns liknande tendenser i Rosengård att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan äga rum.Vi använder oss av en teori som bygger på att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa två faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i våldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnär sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika områden, där skillnader i graden av misstro och utsatthet visar på två olika situationer.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the ?winning? and ?losing? side of the agreement..

AbstractIn the heart of Paris, you will find Sweden?s only cultural center abroad. Since the early 70?s a wealth of cultural activities has been offered, and every year the center receives more than 100,000 visitors. The center is a branch of the Swedish Institute (Si), a public authority which promotes mutual relationships between Sweden and other countries through culture, education, science and business.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hållbara stadsutvecklingen förändrar staden och vad detta kan innebära för stadslandskapet och stadslivet. Syftet är att undersöka vad som sker i spåren av den rådande stadsutvecklingsdebatten med fokus på trender för hållbar stadsutveckling i Paris.Arbetet är uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrån ett generellt perspektiv. Här beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta områden för Paris vilka är mobilitet, densitet och biodiversitet.

Är det mest fördelaktigt att hyra eller äga sin bostad? Vi har jämfört två europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. Frågan är vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat på är inkomst, bristen på hyresrätter, ränteförändringar, lånevillkor gällande amorteringar, ombildningar till bostadsrättsföreningar, marknadshyror och den högt värderade bostadsmarknaden. Genom enkätundersökningar och intervjuer i de båda städerna har vi kommit fram till ett flertal skillnader på de båda bostadsmarknaderna.

AbstractIn the heart of Paris, you will find Sweden?s only cultural center abroad. Since the early 70?s a wealth of cultural activities has been offered, and every year the center receives more than 100,000 visitors. The center is a branch of the Swedish Institute (Si), a public authority which promotes mutual relationships between Sweden and other countries through culture, education, science and business.

Sammanfattning: I detta arbete har jag undersökt det långtråkiga och den vardagliga flykten från det. Min inställning till det långtråkiga i detta sammanhang är att det innehåller något gåtfullt och intressant. Undersökningen utgår från intryck från tre olika miljöer: köpcentrat, torget och sammanträdet. Intrycken har antecknats enligt den metod George Perec använt i Ett försök att uttömma en plats i Paris. Med utgångspunkt i intrycken från dessa platser har jag tillverkat tre halssmycken.

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna åt i hur de valt att publicera bilder på och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av värdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? På vilket sätt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna använder värderande ord i större utsträckning än de svenska. Det gäller både om orden används i positiv eller negativ kontext.  De visar också att tidningarna gjort olika värderingar när det gäller publicering av omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.Våra frågeställningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?.